FrämlingsvänligSample

Innan Guds folk fick sitt eget land Israel, så präglades mycket av patriarkernas liv av främlingskap och flykt. Abraham lever som en främling i Kanaans land, men tvingas lämna när det blir brist på mat. Han blir på så sätt en form av ekonomisk migrant. Abrahams barnbarn Jakob och hans familj etablerar sig i Kanaan och börjar se det som sitt eget land. Men så småningom drabbas världen av en global hungersnöd. Jakobs son Josef, som blivit en mäktig ledare i Egypten, välkomnar sin släkt och andra drabbade klimatflyktingar från andra länder till Egypten och förser dem med mat. Men innan Jakob beger sig till Egypten talar Gud till honom i en syn om natten: “Då sade han: ”Jag är Gud, din fars Gud. Var inte rädd för att resa till Egypten, för jag ska där göra dig till ett stort folk. Jag ska själv följa med dig till Egypten och jag ska också föra dig tillbaka därifrån. Och Josefs hand ska sluta dina ögon.”” (1Mos 46:3–4) I tider av nöd är Gud med sitt folk, han till och med ”följer med” på deras migration, och lovar att föra dem tillbaka när tiden är inne. Gud ordnar så att Egypten bjuder in Israel som en välkommen gäst i sitt land. Väl där välsignar Gud sitt folk så att de kan bli ledare och bygga upp sitt nya land samt ge bistånd till sitt gamla.